Kolonihistoria

Har du något som kan belysa vårt koloniområdes historia? Det kan vara en bild, ett tidningsurklipp eller en berättelse som du skrivit. Hör i så fall av dig och berätta.

På växtloppiset den 2/10 2010 lämnade Elisabeth Iregren över ett tidningsurklipp från fredagen den 4 juli 1980. I klippet berättas lite om livet i koloniområdet på den tiden. Klicka på bilden så kan du läsa hela klippet.

Kolonisommarfredag4juli1980

De tidiga kolonirörelsen

Elisabeth Iregren har läst den lilla boken ”Koloniträdgårdar och planterade gårdar” av Anna Lindhagen 1916, P.A. Norstedt & Söners förlag. Facsimiltryck år 1996 av förlaget Rekolid med inledning av Lars Ulvenstam. Från Lund har Anna Lindhagen hämtat två foton, en översikt över ”östra koloniområdet” samt av ”En blomsterälskares koloniträdgård (avlidne professor Jönssons).” Här sammanfattar Elisabeth bokens innehåll.

Ursprungslandet för kolonirörelsen var Tyskland. Där nämns ”Arbeitergärten” (Arbetar-trädgårdar) och ”Familiengärten” (Familjeträdgårdar) redan under 1820- och 30-talen. Frankrike startade också tidigt. År 1903 fanns 134 organisatörer som gav jord åt 40.000 personer där. I Tyskland var många städer på alerten, som Leipzig, Berlin, Dresden, Magdeburg, Hamburg, Altona, Darmstadt m.fl. Via Danmark, ”koloniträdgårdarnas förlovade land” når idéerna Sverige.

I Landskrona började koloniområden anläggas år 1888 men de flesta först under 1904. Malmö ordnade sitt första område 1895. Lund, Örebro och Jönköping startade år 1904.

I Sverige gjordes statistik över kolonierna år 1914. De fanns då i inte mindre än 34 städer spridda från Trelleborg i söder till Sundsvall i norr. Antalet lotter var närmare 8 000. I Lund fanns då 475 och i Malmö 1 600. År 1916 har Malmös kolonibestånd vuxit till 2 650. I Landskrona hade var tredje familj en kolonilott. Vilken satsning!

Under de tidigaste årtiondena kom också en rad planer, förslag och regler. Lotternas storlek varierade, men det lämpligaste föreslogs vara 200 till 350 m2. Arrendet betalades per m2 och kontrakt måste förstås skrivas. 5-6 öre var vanliga avgifter i Malmö och Stockholm. Avgiften berodde också på vilka bekvämligheter som kommunen installerat. (I dag betalar vi 9,54/m2.) I Stockholm ritades modeller för lusthus år 1913, 1915 resp. 1916. Den första stugan omfattade 6 m2, den andra 13 m2 + en liten veranda och den tredje 14 m2.

Man föreslog också hur lotterna skulle indelas och brukas liksom lämpliga växtslag. Ibland fanns regler om att inte mer än en tredjedel fick odlas som monokultur, t.ex. potatis. Anna Lindhagen uttrycker sig på följande sätt (s. 31): ”Sin fullkomning når koloniträdgården, när den införlivat med sig även några fruktträd och bärbuskar.” Ibland rekommenderades dvärgträd liksom att inte plantera för nära grannens lott ”för att icke skugga denna”.

I Lindhagens lilla skrift finns också uppgifter om kostnader för en kolonilott resp. vilket överskott som produktionen gett. Omkring år 1915 gav två lotter i Stockholm ett överskott om 30 resp. 50 kr. ”Värdet av blommorna var då ej medräknat, vilket således tillkommer tillika med nyttan av ett sommarnöje.” (Lindhagen 1916:33). Stockholm hade fr.o.m. 1916 en konsulent anställd under sommaren, som gav råd om både skötsel och tillvaratagande av skörden. Diplom utdelas av föreningarna för välskötta kolonier.

(Boken finns på Lunds stadsbibliotek, vuxenavdelningen, hylla Qe)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *